— Ja, den! Att separera malmer, socker och melass har alltid varit centrifugens uppgift; nu separerar han grädde, se där allt!
— Du, pratar! Det är just dess användning på mjölken, som är ny.
— Nej, mjölkseparatorn uppfanns 1864 av Prandtl i Bajern, men utvecklades i Sverige.
— Det var huggarn! Men ångturbinen då? Duger den?
— Ja, men den är gammal! Att släppa in ånga i stället för vatten, se där allt! Axeln är ny! Nej, den som släpper in i ångmaskinen annan vätska än vatten, vätska med lägre kokpunkt, såsom eter med 45° kokpunkt, den där har sparat kraft; den är en uppfinnare. Då man kan elda ett lokomotiv med en spritlampa, då ska jag vara med och prisbelöna. Eller när man gör en sportballong, som stiger, fylld med kvävgas värmd av en fotogenkamin.
— Kvävgas?
— Ja, kvävet, som har samma egentliga vikt som lysgas eller 0,9, skall naturligtvis lyfta en ballong. Då kvävet varken antändes eller exploderar, kan det uppvärmas, antingen med bensinlampa, fotogenkamin eller acetylen. Då sitter jag i värmen och sköter en skruv; stiger eller faller efter behov, och kan stiga ur utan att tömma min ballong, och då kan jag gå upp och ner att söka nya passande vindar.
— Men eldfaran?
— Kvävet är icke eldfarligt, och impregnerad duk tar icke eld! Det där kan du beställa hos en ingenjör, liksom regulatorn till min eter- eller bensinång-maskin!
— Har du flera uppfinningar?