— A propos ekonomin! Vet du att den bästa affär i Sverige är livförsäkringen. Inte därför att folk tänker på döden, utan därför att försäkringsbreven begagnas till hypotek för lån; och efter som alla låna … Men största vinsten kommer ut av de förfallna försäkringarna … vad det är svenskt! För att komma åt 200 kronor betala de sex hundra i premier och så låta de försäkringen falla!
Doktorn rasade på sitt tema, i andra ledet:
— Hon kom en natt från teatern och ville ha en smörgås med kalvstek och gurkor. Steken fanns, sedan hon väckt mig med ovett, men när gurkorna saknades, blev hon ond och ställde opp hela elektriska belysningen, som gick för fullt verk till morgonen. När jag då läste lusen av henne, sa hon att jag ingen gentleman var, och då jag åtminstone bevisade henne att jag var en man, gick hon till advokat och sa att jag inte gjorde henne lycklig, alldeles som din. Är det för en sund man att föra samliv med ett vanvettigt barn? Att ge sitt namn och sin ära åt sin värsta fiende? — Den hon älskar, den hatar hon! — Brunst och hat, där är kvinnans kärlek! — Mannen älskar, och hon hatar! — Allt det sköna vi se hos henne, det är bara våra projektioner på hennes vita duk, som intet finns på. — Världen skall förgås av hat! Barnen födas i hat, uppfostras i hat! Det är vidrigt att leva i en pervers tid, där allting är bakvänt. Ser de en man med en manlig vilja, så säger de att han är en kvinna; ser de en Alfonse, som talar i kvinnans namn och ger sin vilja åt en kvinna, så heter det: Se där en man! Så skall en man vara! Skalden Grönlund, som prostituerar sig för betalning och är en entretenu, det är kvinnornas skald! Han skriver mot sitt eget kön och förtalar det … Gynolatrin! — O latrin! — Latrin! — Det var en trimurti, som jag gjorde nu!
— Du har gjort en om Sverige också!
— Ja, den här: Split! — Slit! — Sprit!
— Och en på Grönlund, säger man!
De hade passerat Holmen och voro komna ner till flottbron. Nu syntes på en gång Skansberget i belysning av vårdkasarne, och Bredablicks eldkrans hängde på mörkret …
De stannade ett ögonblick, tysta, därpå fortsattes marschen och den sexstämmiga fugan gick åter sin gång.
— Det är Sellén och Röda rummet, som uppfunnit Skansen 1870; det är ju ganska kostligt … och innan skådetornet fanns; då begagnades backen till motiv åt målare, även som ett slags utliggarplats … annex till Singelbacken.
— Jag glömmer aldrig den där fransmannen från eskadern, som i två dagar förföljde mig, till och med på Operakällarn med sitt: »skål Akropolis».