[Sid. 219], rad 9: så att man måste. ”Så” tillagt i korr.
[Sid. 222], rad. 26—27: Där fick han underrättelsen. Hskr.: Där mottog han etc. ”Tog” i rad 26.
[Sid. 224], rad. 5—6: Att hälsa sin monark, ja väl, men hälsa på stolar och bord! Det senare ”hälsa” saknas i hskr.
[Sid. 225], rad. 15—16: där också. Hskr.: där med. ”Med” å rad 14.
— rad 20: kassaförvaltarne. Hskr.: kassaförskingrarne.
[Sid. 227], rad 3: blir det. Hskr.: så blir det. ”Så” i föregående rad.
[Sid. 241], rad. 11—12: Hon och greven hade gått isär den gången, beslutna att skiljas. Hskr.: — — hade skiljts den gången, beslutna att skiljas.
[Sid. 243], rad 7: vi vilja båda men kunna icke. Hskr.: vi vill. Antagligt att korrekturändring gjorts då följande verb ”kunna” står i pluralform.
[Sid. 245], rad. 16—17: De nu levande andas sin samtid. Hskr.: De levande levande nu andas sin samtid. — ”De levande” står här i motsättning till de andligt döda. Utslagning på raden i uppl. 1, visar korrekturändring.
— rad. 23—24: lägga i stoftkista på silverfötter. Hskr.: lägga i stoft på silverfötter. Hoppackning av raden i uppl. 1 visar korrekturändring.