— Kom och ät middag med mig i afton, föreslog jag, så skall jag låta honom efter diktamen skriva Schlatters brev. Om handstilen på båda är lika och framför allt namnteckningarna, bör detta vara bevis nog.
Vid middagen samma afton bekräftas allt; stilen är densamma, namnteckningen och slängen därpå, allt finnes där. 52
En smula förvånad underkastar målaren sig vår examen; till slut frågar han:
— Vart vill ni komma med det här?
— Känner ni Francis Schlatter?
— Jag har aldrig hört talas om honom.
— Kommer ni inte ihåg den där helbrägdagöraren, i Amerika, i fjol?
— Jo, nu minns jag! Den där charlatanen!
Han kommer ihåg; jag visar honom porträttet och facsimilet.
Han skrattar med ett skeptiskt, lugnt, likgiltigt ansiktsuttryck.