— De strömmarne känna vi inte!
— Det existerar många ting utan att du känner dem. För övrigt känner du dem.
— Jag har aldrig sett dem, hört dem, smakat eller luktat dem.
— Har du sett värmet eller vinden? Nej; men du har stått under föreläsarens, talarens, artistens inflytande. Du har applåderat dumheter såsom kvickheter, du har beundrat det fula såsom skönhet, du har dyrkat det onda såsom gott. Det kallas att förvända synen, och du har stått under andras inflytande. Inflytande på avstånd har du också känt, fastän du kanske har illa observerat det. Du har säkert känt andras ogillande av ditt uppförande, utan att dessa andra yttrar sitt ogillande; du har erfarit ett stilla välbehag i ensamheten utan att ha gjort dig reda varför, men det har varit någon fjärran som tänkt gott om dig, talat väl om dig. En berättigad, ogillande opinion kan krossa en offentlig person, under det den rättsinnige och skuldlöse icke nås av pöbelns hån, den okunniges förakt, eller skurkens intriger. — »Om du vill lära känna det osynliga så observera ytterst noga det synliga» säger Talmud. Vardagslivet är fullt med mystik, men du observerar så illa; och du skall vara naturalist för att kunna bli mystiker. Men det är inte bara att stava, man skall »lägga ihop», annars kan du inte läsa.
— Ja, men då kommer vi in på religionen. Vad är religion?
— Vet du inte det? Eller vill du ha en omskrivning på den; men varför omskriva, då man kan skriva? — Du vet vad en religiös människa är, och du kan skilja honom från en irreligiös, då vet du nog vad religion är, utan att man behöver säga det. Eller kan du säga mig vad tanken är? Nej, men du vet det ändå! Alltså till religionen! Du vet att religiösa tala mest om andliga ting, alltså icke om kroppsliga. Köttet, »sånt där man köper i slaktarbon», är ju icke andligt, alltså handlar religionen icke om sådant utan om något andligt, följaktligen osynligt, och därför svårt att bestämma. Man kallar det subjektivt, och det borde därför icke diskuteras, lika litet som man diskuterar sin hustru eller sitt tycke för en kvinna. Nu finns det som bekant många religioner, och det synes som var och en hade efter sin fattningsgåva sin bildningsgrad eller sin plats i kosmos.
— Då kommer vi in på det översinnliga, och det förstår jag inte.
— Gör du inte det? — Jag har nyss uttalat flera tankar som du förstått, och tankarne äro ju icke sinnliga, icke heller undersinnliga, utan måste vara översinnliga, alltså förstår du det översinnliga mycket väl. Och det du nu påstod, var osant, liksom det mesta du ger ifrån dig, icke därför att du är en lögnare, utan därför att du inte kan tänka. Nej, du kan inte tänka då du ljuger på dig själv och påstår att du inte förstår det översinnliga, när du faktiskt förstår det. Religionen är alltså något subjektivt som man icke borde diskutera …
— Men dogmerna kan man diskutera.
— Vilka dogmer?