ANMÄRKNINGAR TILL FYRTIOFÖRSTA DELEN.
SVARTA FANOR.
Svarta fanor utsändes i sin första upplaga våren 1907 från Björck och Börjessons förlag med följande upplysning vidfogad: ”Denna bok är tryckt i ett begränsat antal ex. Ny upplaga kommer icke att utgivas.”
En andra upplaga utgavs 1910 av Åhlén och Åkerlund. Strindberg har icke läst korrektur på denna upplaga. Den lider av talrika tryckfel.
I föreliggande upplaga äro rättade ett antal uppenbara tryckfel i första upplagan.
Originalmanuskriptet till Svarta fanor har liksom handskrifterna till Blå böckerna och flera senare Strindbergsmanuskript skänkts till Nordiska museet. Utgivaren har emellertid genom prof. V. Carlheim-Gyllensköld, ordnaren av Strindbergsmuseet i Nordiska museet, meddelats förbud att taga del närmast av handskriften till Svarta fanor för textens redaktion i Samlade skrifter. Våren 1917 lovades handskriftens utfående för tryckfelens rättande efter två månader; senare uppsköts alltjämt tillståndet, tills slutligen febr. 1918 handskriftens delgivande vägrades. Dessa svårigheter ha gjort att Svarta fanors utgivande fördröjts nära ett år och delen 41 utkommer efter del 42—45.
Svarta fanor författades 1904 som en fortsättning på Götiska rummen. Strindberg skriver 19 jan. 1905 till E. Schering, sin tyska översättare, om arbetet: ”Romanen är en fortsättning på Götiska rummen, och består i sedeskildringar från sekelskiftet. De äro fruktansvärda, men efter naturen. Jag har icke haft någon glädje vid skrivandet. Men verket förföljde mig, måste sålunda skrivas. Även om jag skulle lida därunder, ty det bör man.”
27 jan. 1905 meddelar han vidare därom: ”Boken har stort värde. Det kan dock förringas därmed att man stämplar den som pamflett.”
26 april 1907 skriver han: ”Nu läser jag korrektur på Svarta fanor. I detta verk bryter jag som bekant, med de ’Svarta’. Säkert skall man stena mig. Men det tar jag som mitt yrke. Det är jag ju för övrigt redan van vid!”
*
Ett stycke av texten i Svarta fanor var ursprungligen bestämt för Götiska rummen, nämligen samtalen sid. 30, rad 11—sid. 37, rad 24. Dessa sidor skulle ha ingått i Götiska rummen från sid. 303, rad 27 i Samlade skrifters edition, men har uteslutits på önskan av förläggaren till första upplagan av detta arbete. Så uppger Schering, helt visst efter upplysning av diktaren, i en not till sin tyska upplaga av Svarta fanor, sid. 32. Schering har infört ifrågavarande ställe i sin edition av Die gotischen Zimmer, sid. 326, rad 3—Sid. 334, rad 9.