De kunna äfven ljuga för att vinna en fördel. Det är bland det vaknande förståndets första upptäckter, att ett väl anbragt ja eller nej kan förskaffa en fördel.
Det fulaste är när de skylla på andra. De veta att felet skall straffas, sak samma på hvem. Gäller att anskaffa syndabocken. Detta är uppfostrarens fel. Detta straff är ren hämd. Felet skall ej straffas, ty det är att begå ett fel till. Upphofsmannen skall korrigeras eller för sin egen skuld läras att ej begå felet.
Denna visshet att felet skall straffas framkallar fruktan hos barnet att bli ansedd som den felande, och Johan sväfvade i ständig fruktan att något fel skulle upptäckas.
En middag synar fadern vinbuteljen, som faster begagnade.
— Hvem har druckit ur vinet? — frågar han och ser sig rundt kring bordet.
Ingen svarar. Men Johan rodnar.
— Jaså, det är du, — säger fadern.
Johan, som aldrig observerat vinbuteljens gömställe, faller i gråt och snyftar:
— Det är inte jag, som druckit ur vinet.
— Jaså, du nekar också!