— Ni fruktar då ej att dö, ni som är så ung, så ...
— Nej, jag fruktar ej för döden. Säg att min sjukdom är obotlig.
— Jag tror nästan så. Menniskokraft är här för ringa.
— Tack, goda doktor. Celia har hört ett glädjens budskap. Se här min hand och min varmaste tacksägelse.
I doktorns öga lyste en tår, och stillatigande lemnade han rummet.
Den goda, snälla doktorn förstod mig väl. Han såg att Celia ej mera passar väl för denna verlden. Han skyggade ej för, att låta mig få veta det, som gör mig så lycklig. Sådana borde alla läkare vara. Är döden kärkommen, hvarföre då dölja denna lycka; är döden förfärande, hvarföre undanhålla sanningen, och skicka själen motvillig och oberedd till ... evigheten.
d. 15 Febr.
Jag har uppsökt det blad, som innehåller drömmen från den tjugonde Januari förledet år. Hvad jag får den att slå väl in.
Jag hade att gå uppför ett brant berg, en svår väg. Det betyder jordlifvet med dess sorger.
Clinton och Anna blefvo efter, ja de gledo sakta nedföre och tillbaka. Det betyder, att de än icke äro mogna för skördemannen med den hvassa lian. Clinton och Anna hafva jordisk lycka leende framför sig. Derföre skola de lefva.