042:002 Ja, jag vet att du förmår allt, och att intet som du besluter är dig för svårt. 042:003 Vem var då jag som i oförstånd gav vishet namn av mörker? Jag ordade ju om vad jag icke begrep, om det som var mig för underbart och det jag ej kunde förstå. 042:004 Men hör nu, så vill jag tala; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked. 042:005 Blott hörsägner hade jag förnummit om dig, men nu har jag fått se dig med egna ögon. 042:006 Därför tager jag det tillbaka och ångrar mig, i stoft och aska.
042:007 Sedan HERREN hade talat så till Job, sade han till Elifas från Teman: »Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, därför att I icke haven talat om mig vad rätt är, såsom min tjänare Job har gjort. 042:008 Så tagen eder nu sju tjurar och sju vädurar, och gån till min tjänare Job och offren dem såsom brännoffer för eder; ock låten min tjänare Job bedja för eder. Till äventyrs skall jag då, av nåd mot honom, avstå från att göra något förskräckligt mot eder, till straff därför att I icke haven talat om mig vad rätt är, såsom min tjänare Job har gjort.»
042:009 Då gingo Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naaman åstad och gjorde såsom HERREN hade tillsagt dem; och HERREN tog nådigt emot Jobs bön.
042:010 Och då nu Job bad för sina vänner, upprättade HERREN åter honom själv; HERREN gav Job dubbelt igen mot vad han förut hade haft. 042:011 Och alla hans bröder och systrar och alla hans forna bekanta kommo till honom och höllo måltid med honom i hans hus, och ömkade honom för alla de olyckor som HERREN hade låtit komma över honom. Och de gåvo honom vardera en kesita och en guldring. 042:012 Och HERREN välsignade slutet av Jobs levnad ännu mer än begynnelsen, så att han fick fjorton tusen får, sex tusen kameler, ett tusen par oxar och ett tusen åsninnor. 042:013 Och han fick sju söner och tre döttrar. 042:014 Den första dottern kallade han Jemima, den andra Kesia och den tredje Keren-Happuk. 042:015 Och så sköna kvinnor som Jobs döttrar funnos icke i hela landet; och deras fader gav dem arvedel bland deras bröder. 042:016 Och Job levde därefter ett hundra fyrtio år, och fick se sina barn och barnbarn i fyra led. 042:017 Sedan dog Job, gammal och mätt på att leva.
Psaltaren
001:001 Säll är den man som icke vandrar i de ogudaktigas råd och icke träder in på syndares väg, ej heller sitter där bespottare sitta, 001:002 utan har sin lust i HERRENS lag och tänker på hans lag både dag och natt. 001:003 Han är såsom ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket bär sin frukt i sin tid, och vars löv icke vissna; och allt vad han gör, det lyckas väl.
001:004 Icke så de ogudaktiga, utan de äro såsom agnar som vinden bortför. 001:005 Därför skola de ogudaktiga icke bestå i domen, ej heller syndarna i de rättfärdigas församling. 001:006 Ty HERREN känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas väg förgås.
002:001 Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet? 002:002 Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra, mot HERREN och hans smorde: 002:003 »Låt oss slita sönder deras bojor och kasta deras band ifrån oss.»
002:004 Han som bor i himmelen ler, HERREN bespottar dem. 002:005 Då talar han till dem i sin vrede, och i sin förgrymmelse förskräcker han dem: 002:006 »Jag själv har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg.»
002:007 Jag vill förtälja om vad beslutet är; HERREN sade till mig: »Du är min son, jag har i dag fött dig. 002:008 Begär av mig, så skall jag giva dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom. 002:009 Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem.»