018:017 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen. 018:018 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga. 018:019 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd. 018:020 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
018:021 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig. 018:022 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet; 018:023 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig. 018:024 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
018:025 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon. 018:026 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig. 018:027 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog. 018:028 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
018:029 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset. 018:030 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar. 018:031 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
018:032 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud? 018:033 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam, 018:034 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder, 018:035 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
018:036 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor; 018:037 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke. 018:038 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem. 018:039 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
018:040 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig. 018:041 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag. 018:042 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke. 018:043 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
018:044 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare. 018:045 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet. 018:046 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
018:047 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud! 018:048 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig; 018:049 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man! 018:050 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn. 018:051 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
019:001 För sångmästaren; en psalm av David.