080:015 Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd. 080:016 Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig. 080:017 Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de. 080:018 Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig. 080:019 Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.
080:020 HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
081:001 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.
081:002 Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud. 081:003 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare. 081:004 Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
081:005 Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt. 081:006 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land.
Jag hör ett tal som är mig nytt: 081:007 »Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen. 081:008 I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela.
081:009 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig! 081:010 Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud. 081:011 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
081:012 Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes. 081:013 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
081:014 O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar! 081:015 Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
081:016 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen. 081:017 Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»