099:001 HERREN är nu konung! Därför darra folken. Han som tronar på keruberna! Därför skälver jorden. 099:002 HERREN är stor i Sion, och upphöjd är han över alla folk. 099:003 Därför prisar man ditt namn, det stora och fruktansvärda. Helig är han.
099:004 Och konungen i sin makt älskar vad rätt är. Ja, du håller rättvisa vid makt, rätt och rättfärdighet övar du i Jakob. 099:005 Upphöjen HERREN, vår Gud, och tillbedjen vid hans fotapall. Helig är han.
099:006 Mose och Aron voro bland hans präster, och Samuel bland dem som åkallade hans namn; de ropade till HERREN, och han svarade dem. 099:007 I molnstoden talade han då till dem; de höllo hans vittnesbörd och den lag som han gav dem.
099:008 Ja, HERRE, vår Gud, du svarade dem; du var mot dem en förlåtande Gud— och en hämnare över deras gärningar. 099:009 Upphöjen HERREN, vår Gud, och tillbedjen inför hans heliga berg. Ty helig är HERREN, vår Gud.
100:001 En tacksägelsepsalm.
Höjen jubel till HERREN, alla länder. 100:002 Tjänen HERREN med glädje, kommen inför hans ansikte med fröjderop. 100:003 Förnimmen att HERREN är Gud. Han har gjort oss, och icke vi själva, till sitt folk och till får i sin hjord. 100:004 Gån in i hans portar med tacksägelse, i hans gårdar med lov; tacken honom, loven hans namn. 100:005 Ty HERREN är god, hans nåd varar evinnerligen och hans trofasthet från släkte till släkte.
101:001 Av David; en psalm.
Om nåd och rätt vill jag sjunga, dig, HERRE, lovsäga. 101:002 Jag vill akta på ostrafflighetens väg— när kommer du till mig?
Jag vill föra en ostrafflig vandel, där jag bor i mitt hus. 101:003 Jag vänder mitt öga ej till det som fördärvligt är.
Att öva orättfärdighet hatar jag; sådant skall ej låda vid mig. 101:004 Ett vrångt hjärta vare fjärran ifrån mig; vad ont är vill jag ej veta av.