101:005 Den som i hemlighet förtalar sin nästa, honom vill jag förgöra; den som har stolta ögon och högmodigt hjärta, honom lider jag icke.
101:006 Mina ögon se efter de trogna i landet, för att de må bo hos mig; den som vandrar på ostrafflighetens väg, han får vara min tjänare.
101:007 Den får icke bo i mitt hus, som övar svek; den som talar lögn skall ej bestå inför mina ögon.
101:008 Morgon efter morgon skall jag förgöra alla ogudaktiga i landet och utrota alla ogärningsmän ur HERRENS stad.
102:001 Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.
102:002 HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig. 102:003 Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
102:004 Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld. 102:005 Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd. 102:006 För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
102:007 Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner. 102:008 Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket. 102:009 Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
102:010 Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt, 102:011 för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort. 102:012 Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
102:013 Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte. 102:014 Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit. 102:015 Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.