012:019 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.

012:020 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.

012:021 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.

012:022 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.

012:023 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.

012:024 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.

012:025 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.

012:026 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.

012:027 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.

012:028 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.