026:026 Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
026:027 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
026:028 En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
027:001 Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
027:002 Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
027:003 Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
027:004 Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
027:005 Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
027:006 Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
027:007 Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.