029:007 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
029:008 Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
029:009 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
029:010 De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
029:011 Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
029:012 Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
029:013 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
029:014 Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
029:015 Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
029:016 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.