029:017 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
029:018 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
029:019 Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
029:020 Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
029:021 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
029:022 En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
029:023 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
029:024 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
029:025 Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
029:026 Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.