009:038 Johannes sade till honom: »Mästare, vi sågo huru en man som icke följer oss drev ut onda andar genom ditt namn; och vi ville hindra honom, eftersom han icke följde oss.» 009:039 Men Jesus sade: »Hindren honom icke; ty ingen som genom mitt namn har gjort en kraftgärning kan strax därefter tala illa om mig. 009:040 Ty den som icke är emot oss, han är för oss. 009:041 Ja, den som giver eder en bägare vatten att dricka, därför att I hören Kristus till—sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön. 009:042 Och den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet.
009:043 Om nu din hand är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt, än att hava båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till den eld som icke utsläckes. 009:044 009:045 Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet halt, än att hava båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. 009:046 009:047 Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det. Det är bättre för dig att ingå i Guds rike enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna, 009:048 där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'. 009:049 Ty var människa måste saltas med eld. 009:050 Saltet är en god sak; men om saltet mister sin sälta, varmed skolen I då återställa dess kraft?—Haven salt i eder och hållen frid inbördes.»
010:001 Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
010:002 Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru. 010:003 Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?» 010:004 De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.» 010:005 Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud. 010:006 Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'. 010:007 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder. 010:008 Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött. 010:009 Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.» 010:010 När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma. 010:011 Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne. 010:012 Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
010:013 Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem. 010:014 När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till. 010:015 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.» 010:016 Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
010:017 När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» 010:018 Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena. 010:019 Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'» 010:020 Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.» 010:021 Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.» 010:022 Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar. 010:023 Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!» 010:024 Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike! 010:025 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.» 010:026 Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?» 010:027 Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»
010:028 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.» 010:029 Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods, 010:030 ingen sådan finnes, som icke skall få hundrafalt igen: redan här i tiden hus, och bröder och systrar, och mödrar och barn, och jordagods, mitt under förföljelser, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv. 010:031 Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.»
010:032 Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom: 010:033 »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna, 010:034 och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.»
010:035 Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.» 010:036 Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?» 010:037 De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.» 010:038 Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?» 010:039 De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå, 010:040 men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.»
010:041 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes. 010:042 Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet. 010:043 Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare, 010:044 och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng. 010:045 Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»