015:001 Vi som äro starka äro pliktiga att bära de svagas skröpligheter och att icke leva oss själva till behag. 015:002 Var och en av oss må leva sin nästa till behag, honom till fromma och honom till uppbyggelse. 015:003 Kristus levde ju icke sig själv till behag, utan med honom skedde såsom det är skrivet: »Dina smädares smädelser hava fallit över mig.» 015:004 Ty allt vad som fordom har blivit skrivet, det är skrivet oss till undervisning, för att vi, genom ståndaktighet och genom den tröst som skrifterna giva, skola bevara vårt hopp. 015:005 Och ståndaktighetens och tröstens Gud give eder att vara ens till sinnes med varandra i Kristi Jesu efterföljelse, 015:006 så att I endräktigt och med en mun prisen vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader.
015:007 Därför må den ene av eder vänligt upptaga den andre, såsom Kristus, Gud till ära, har upptagit eder. 015:008 Vad jag vill säga är detta: För de omskurna har Kristus blivit en tjänare, till ett vittnesbörd om Guds sannfärdighet, för att bekräfta de löften som hade givits åt fäderna; 015:009 hedningarna åter hava fått prisa Gud för hans barmhärtighets skull. Så är ock skrivet: »Fördenskull vill jag prisa dig bland hedningarna och lovsjunga ditt namn.» 015:010 Och åter heter det: »Jublen, I hedningar, med hans folk»; 015:011 så ock: »Loven Herren, alla hedningar, ja, honom prise alla folk.» 015:012 Så säger ock Esaias: »Telningen från Jessais rot skall komma, ja, han som skall stå upp för att råda över hedningarna; på honom skola hedningarna hoppas.» 015:013 Men hoppets Gud uppfylle eder med all glädje och frid i tron, så att I haven ett överflödande hopp i den helige Andes kraft.
015:014 Jag är väl redan nu viss om att I, mina bröder, av eder själva ären fulla av godhet, uppfyllda med all kunskap, i stånd jämväl att förmana varandra. 015:015 Dock har jag, på ett delvis något dristigt sätt, skrivit till eder med ytterligare påminnelser, detta i kraft av den nåd som har blivit mig given av Gud: 015:016 att jag nämligen skall förrätta Kristi Jesu tjänst bland hedningarna och vara en prästerlig förvaltare av Guds evangelium, så att hedningarna bliva ett honom välbehagligt offer, helgat i den helige Ande. 015:017 Alltså är det i Kristus Jesus som jag har något att berömma mig av i fråga om min tjänst inför Gud. 015:018 Ty jag skall icke drista mig att orda om något annat än vad Kristus, för att göra hedningarna lydaktiga, har verkat genom mig, med ord och med gärning, 015:019 genom kraften i tecken och under, genom Andens kraft. Så har jag, från Jerusalem och runt omkring ända till Illyrien, överallt förkunnat evangelium om Kristus. 015:020 Och jag har härvid satt min ära i att icke förkunna evangelium, där Kristi namn redan var känt, ty jag ville icke bygga på en annans grundval; 015:021 utan så har skett, som skrivet är: »De för vilka intet har varit förkunnat om honom skola få se, och de som intet hava hört skola förstå.»
015:022 Det är också härigenom som jag så många gånger har blivit förhindrad att komma till eder. 015:023 Men då jag nu icke mer har något att uträtta i dessa trakter och under ganska många år har längtat efter att komma till eder, 015:024 vill jag besöka eder, när jag begiver mig till Spanien. Jag hoppas nämligen att på genomresan få se eder och att därefter av eder bliva utrustad för färden dit, sedan jag först i någon mån har fått min längtan efter eder stillad. 015:025 Men nu far jag till Jerusalem med understöd åt de heliga. 015:026 Macedonien och Akaja hava nämligen känt sig manade att göra ett sammanskott åt dem bland de heliga i Jerusalem, som leva i fattigdom. 015:027 Ja, därtill hava de känt sig manade; de stå också i skuld hos dem. Ty om hedningarna hava fått del i deras andliga goda, så äro de å sin sida skyldiga att vara dem till tjänst med sitt lekamliga goda.— 015:028 När jag så har fullgjort detta och lämnat i deras händer vad som har blivit insamlat, ämnar jag därifrån begiva mig till Spanien och taga vägen genom eder stad. 015:029 Och jag vet, att när jag kommer till eder, kommer jag med Kristi välsignelse i fullt mått.
015:030 Och nu uppmanar jag eder, mina bröder, vid vår Herre Jesus Kristus och vid vår kärlek i Anden, att bistå mig i min kamp, genom att bedja för mig till Gud, 015:031 att jag må bliva frälst undan de ohörsamma i Judeen, och att det understöd som jag för med mig till Jerusalem må bliva väl mottaget av de heliga. 015:032 Så skall jag, om Gud vill, med glädje komma till eder och vederkvicka mig tillsammans med eder.
015:033 Fridens Gud vare med eder alla. Amen.
016:001 Jag anbefaller åt eder vår syster Febe, som är församlingstjänarinna i Kenkrea. 016:002 Så mottagen då henne i Herren, såsom det höves de heliga, och bistån henne i allt vari hon kan behöva eder; ty hon har själv varit ett stöd för många och jämväl för mig.
016:003 Hälsen Priska och Akvila, mina medarbetare i Kristus Jesus. 016:004 De hava ju vågat sitt liv för mig; och icke allenast jag tackar dem därför, utan också alla hednaförsamlingar. 016:005 Hälsen ock den församling som kommer tillhopa i deras hus. Hälsen Epenetus, min älskade broder, som är förstlingen av dem som i provinsen Asien hava kommit till Kristus. 016:006 Hälsen Maria, som har arbetat så mycket för eder. 016:007 Hälsen Andronikus och Junias, mina landsmän och medfångar, som hava ett så gott anseende bland apostlarna, och som längre än jag hava varit i Kristus. 016:008 Hälsen Ampliatus, min älskade broder i Herren. 016:009 Hälsen Urbanus, vår medarbetare i Kristus, och Stakys, min älskade broder. 016:010 Hälsen Apelles, den i Kristus beprövade. Hälsen dem som höra till Aristobulus' hus. 016:011 Hälsen Herodion, min landsman. Hälsen dem av Narcissus' hus, som äro i Herren. 016:012 Hälsen Tryfena och Tryfosa, som arbeta i Herren. Hälsen Persis, den älskade systern, som har så mycket arbetat i Herren. 016:013 Hälsen Rufus, den i Herren utvalde, och hans moder, som också för mig har varit en moder. 016:014 Hälsen Asynkritus, Flegon, Hermes, Patrobas, Hermas och de bröder som äro tillsammans med dem. 016:015 Hälsen Filologus och Julia, Nereus och hans syster och Olympas och alla de heliga som äro tillsammans med dem. 016:016 Hälsen varandra med en helig kyss. Alla Kristi församlingar hälsa eder.
016:017 Men jag förmanar eder, mina bröder, att hava akt på dem som vålla tvedräkt och kunna bliva eder till fall, i strid med den lära som I haven inhämtat; dragen eder ifrån dem. 016:018 Ty sådana tjäna icke vår Herre Kristus, utan sin egen buk; och genom sina milda ord och sitt fagra tal bedraga de oskyldiga människors hjärtan. 016:019 Eder lydnad är ju känd av alla. Över eder gläder jag mig därför; men jag skulle önska att I voren visa i fråga om det goda, och menlösa i fråga om det onda. 016:020 Och fridens Gud skall snart låta Satan bliva krossad under edra fötter.
Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder.