Hvarje 52 års cykel är åter delad i fyra perioder, hvardera på 13 år.
Dessa fyra perioder betecknas med fyra hieroglyfer: Kanin, Rör, Flinta och Hus.
Året delas i 18 månader med 20 dagar på hvardera, efter hvilkas förlopp fem dagar, hvilka betraktas som olycksdagar, inskjutas.
De ha äfven lärt sig, att året ej har jemt 365 dagar. Derför inskjuta de efter hvarje 52 års cykels förlopp en tidrymd af 13 dagar.
Talsystemet är mycket enkelt. Man har särskilda tecken för talen 1, 2, 3, 4, 5, 10, 15, 20, 400 och 8000.
Öfriga tal sammansättas af dessa. Sättas tecknen bredvid hvarandra, betyder det att talen skola adderas, sätter man det ena öfver det andra, betyder det att talen skola multipliceras.
Tecknet för 1 är en cirkel, för 3 tre cirklar; 127 tecknet för 20 hade formen af en flagga, för 400 af en fjäder och för 8000 af en pung.
Bland de många egendomligheterna inom aztekernas kulturlif må särskildt nämnas Kungens ordenskapitel. Aspiranterna till kungens af aztekerna svärdsorden — Tichutliorden, den enda som fanns — fingo icke åberopa sig uteslutande på förnäma relationer, utan måste dessutom oundgängligen hafva utmärkt sig i krig.
Den, som skulle upptagas i denna orden, blef tillsagd att infinna sig i krigsgudens tempel på en bestämd dag.
Tillsammans med många inbjudna och en stor hedersvakt aftågade då aspiranten till templet. Efter att hafva kommit dit upp, helsade han på guden. Derpå tog presten genast i tu med att genomborra aspirantens näsa med ett tigerben och en örnklo — symboler af kraft och hurtighet. I den genomborrade näsan infördes en bit glasagat, som sedermera utbyttes mot det egentliga ordenstecknet, en dyrbar, i guld infattad ädelsten.