När likbränning infördes i Mexiko, vet man ej med bestämdhet, ej heller orsaken hvarför sättet att jorda de döda öfvergafs.
I det vi nu lämna tempelgården, befinna vi oss på en stor, med stenhällar belagd plats.
Midt framför oss se vi kungens palats, som är bygdt på en låg afskuren pyramid, delad i trenne afsatser.
Denna pyramid är målad i bjärta färger. Dess inre innesluter stensatta rum och gallerier. Platsen ofvanpå densamma intages af palatsets byggnader, som äro stora envåningshus, två till tre hundra fot långa.
Byggnaderna bestå ytterst af en korridor, som omgifver alla fyra sidorna, och som genom en mängd ingångar står i förbindelse med de inre delarna af palatset, alltsammans uppfördt af sandsten och prydt med marmor och porfyr.
Kolonnerna äro af sten och uppbära den tunga, rikt dekorerade gesimsen, som, uthuggen i sandsten, framställer blommor, växter, ormar och blad i yppig rikedom samt dessutom figurer i stuckrelief, målade och — liksom hos egypterna — endast afbildade i profil.
Den kolossala byggnadskomplexen, som vi genomvandra, innehåller allt, som hör till en rik, mäktig och njutningslysten monarks bostad. Den inrymmer rum för uppvaktning, harem, gästrum, badrum, rättegångssalar, hallar och gårdar med trädgårdar och fontäner.
Kungens mottagningsrum äro rikt prydda med ciselerade guldplattor och mångfärgade 139 snäckskal, infattade i silfver. Pilastrar och pelare, mellan hvilka dörröppningarna finnas, äro liksom de yttre pelarna dekorerade och utvisa en tillstymmelse till kapitäl och bas.