HOROGALLEN, en gammal Lappsk, af dem så kallad, under-himmelsk Gud. Kan äga likhet med oksgia, Bacchi högtider, som höllos på sky-höga berg, hvars Präster nämndes oksgenones, de där höllo sammankomster hjeltar och Gudar til heder. Suidas.
HÖLMÄ, En underjordisk Järn-Gud. R.
Hölmä tuonelta tulowi,
Maan alta manalan poika,
Löyti suosta ruoste heinän,
Teräs heinän hetteestä,
Weipä Ilmarin pajaan,
Itte seppä Ilmarinen — — —
I sjelfva verket ej annat, än tack- och myrjärnets uphof, v. Ilmarinen.
HULDA, en Finsk trollkäring, hvilken berättas hafva förgjort Svenska
Konungen Wanlander — törhända Taciti Welleda, en jungfru,
som kunde spå, och Dalins weli öda, en af honom föregifven
Spådoms-Gudinna. Se Athe.
HURUS och hurus-wäinen, en välgörande Nymph, Wäinämöises dotter, hämmade blodfloder.
HYRYITÄR eller Hyryttär, n. pr. foem. af Panittares afföda, skötte elden i koppar-kettlar.
HYSE, en skogs-ande, rådande öfver vargar och björnar, samma som
Hijsi, Hysi dref skogs-djuren i vall.
Hysis häst eller Hijjen Ruuna var en underjordisk häst, hvarpå reds til blåkulla efter smörjor, då man blifvit sårad af järn: R. hikoowako Hijjen Ruuna, kastuuko Manalan karwas — — —
HYSISBORG eller Hijsi Slott i Öfterbotn, emellan Sotkamo och Paldamo.
Et berg med trappsteg. Se Hijsi, Soini.