Tuo Jesus tulinen miekka,
Kannas kuuran karwallinen,
Säkeinen säihäytäk
Käteeni oikiahan,
Jolla paikkoan pahoa
Rumat henget ruhtasisin
Jolla ma hurttia hesusin,
Koljumin kowasti löisin.
Se Kamulainen.
I gamla Svenska Sagor nämnes Kole, et troll, til Jätte, som sölat sina händer med mycket oskyldigt blod — Se Miehen syöpä.
Eljest är här i Frantzila en muntlig gammal saga, om 2:ne Jättar Koljo och Kiljo, som täflat sins imellan, och kastat stora stenar, af hvilka den ene än heter Koljon-kivi och den andra Kiljon-kiwi. Hundrade årtag är imellan hvardera i Sijkajoki elf, hvaraf gölen heter koljon suando, och backen där gent emot kiljon kangas. — Ex auditis & visis.
KONTION MAAHAN PANIAISET. Se Kowwon päälliset.
KOTALAHTI, et ställe, eller en sjövik, där qvesan är född, af gemene horors byk och kläd-tvätt:
Koi synty kotalahessa — —
Huorat huhto huntujaan,
Juordanin jokiin suussa — —
Sieltä läxi koina kulkemaan.
KÖNDÖS, Förestod svedjor och åkrar (Huhdat) befrämjade åkrar och
Svedersbruk.
KÖPELI, Gast och spöke, som stimmade i hus, gamla slott m.m. och syntes vid galgbackar samt Kalmistot. Visade sig i åtskillig skepnad. Allmogen befarade af Köpeli sig tilfogas skada och hvarjehanda illistiga och oförmodade anfall. I gamla Finska Sagor förekomma Köpelin wuori och Linna. Namnet tycks vara graekiskt. Kobalos (tyskarnes Kobolt) assutus, qui malis artibus utitur; Latro bipennem gestans, qui exercet latrocinia, Suidas.
KÖÖPELIT in pl. samma som männingäiset och kejjuset, af Grkiska Kobaloi, Daemones Asperi & immites. Scapula. Namnet liknar Gebeleitzin, den Thracierne och de Göther dyrkat såsom Seger-Gud. Dalins Sv. R. Hist. t. Del. p. 24.