Sakari gladdes åt sin lyckligt afslutade affär, och den sålda fälde tårar. Hon hade fått hjertesorg. Icke djupkänd eller bitter, men en sorg ändå tillräcklig att störa ett ungt och varmt hjertas hela frid.
Midsommarafton.
När klockan begynte att lida till 8 på qvällen, skulle de träffas nere vid bron, Leena och hennes käraste. Han var dräng hos stockpatronen, som bodde på andra sidan forsen, och hette Matti. Hans käcka min och hans vackra, lifliga anlete hade redan länge beundrats af Kalliolas unga dotter. Det var en »sommarkärlek», som fadern då sade, hon var blomman och han fjäriln, och han tillade: »Sådant slutar med den varma årstiden.»
Men det slutade icke. Hösten hade stormat fram öfver bygden, och rosen doftade ännu för samma fjäril. Vintern kom med snö och höga drifvor, men fjäriln svärmade alltjemt för sin röda ros.
När nästa vår slog ut i grönska och fägring öfver Saarijärvis ängder, och när de starka forsarne, svällande af vårvattenmassorna, stormade fram genom skogar och ödemarker, stod Leena alltid lika betagen och såg hur Matti, vig och djerf, flötade sin husbondes stockar nedför fallen.
Hon älskade honom, den unge dugtige drängen, stark och härdig som han var, och så fullkomligt nykter, att ännu aldrig ett glas af den förödande drycken tömts af hans läppar.
När qvällen kom, kunde intet hindra den unga flickan att med sin käraste svärma omkring i skog och mark.
Och ingen försökte att afhålla dem från hvarandras sällskap — »de äro ju fullvuxna menniskor», menade Kalliola-gubben, — »låt dem hållas! Bara hon inte gifter sig med Fattig-Matti, så må hon vara, det är nu en gång ungdomens sed att leka kärlek. Låt dem hållas!»
Den var nu slut, sommardrömmen, först i detta ögonblick insåg hon det rätt. Leena gned sig i ögonen yrvaken. Det var ovana tårar… Matti visste ännu ingenting, men om en stund skulle de mötas…
Hon steg upp från sin plats vid dikeskanten och klef igenom rågen, ända tills hon nådde stranden. Forsen brusade der så starkt. De branta, sluttande stränderna voro mellan stenar och tufvor tätt och högt bevuxna med konvaljer och andra vårblomster.