Hon såg så vackert bedjande på Irene, att denna efter någon tvekan gaf med sig.
»Hoppas du snart får någon annan än en bror att köra för dig», sade hon.
»Hvad är det hon säger, ungen?» sade majoren lekfullt och nöp Irene i örsnibben. »Var lagom morsk mot din syster, lilla nippertippa! Elghyttans drottning kan få en på hvart finger, som intet bättre begär än att få köra för henne i giggar.»
»Låt de andra åka före, så behöfver du inte bekymra dig om tömmarna», sade Elisa till sin bror, då de satte sig till rätta.
»Du vill taga min uppmärksamhet i anspråk således?» frågade han och gjorde villigt som hon bad.
»Vi råkas knappt alls den här sommaren, det kommer så mycket i vägen jämt», sade hon. »Jag tror inte vi haft ett enda förtroligt samtal.»
»Jag saknar det, jag också», instämde han. »Du är allvarsam. Känner du dig nedstämd?»
»Inte egentligen. Mera tankfull.»
»Hvad tänker du på?»
»Åh, på mycket. Låt oss tala om Sven Rise.»