Corpwieth gav Gulti en pepparkaka, men Gulti stirrade likgiltigt åt sidan.
— Jo, Gulti är en stolt gosse. Gulti äter inte vad andra ger åt Gulti, bara det som matmor ger. Titta Gulti vad du får!
Gulti slukade pepparkakan i ett par nafsanden.
— Se, egentligen äter Gulti inte bagarbröd. Men när matmor ger så…
— Jo, sade Corpwieth, Gulti ser ut att vara både klok och stolt. Gulti är ett präktigt djur. Men huru var det med bilen? Den var lång framtill så här — Corpwieth tecknade några streck på en papperslapp — och sedan? var satt herrn med pälsen?
— Jo, det var liksom ett djupt hål som han satt i. Framdelen var högre än vad herrn har ritat och så var det ett hål och i det satt båda herrarna och herr Melón syntes nästan inte alls över kanten.
Corpwieth förstod att det var en äkta kapplöpningsbil bagarfrun beskrev.
— Och baktill, frågade han, huru såg den ut baktill?
— Ja se, där var den allra underligast, hi, hi, hi…
— Var den spetsig?