— Tag ratten vid maskinen, skrek Corpwieth åt Elsa, och styr akterom båten, snett nedåt, så hugger jag tag i bommen och kommer ombord.
De voro i lovart och Elsa lydde order. Som en pil körde motorbåten förbi seglarens akter, under bommen, och Corpwieth klängde sig vig som en katt fast vid den. Han fick tag i levangen och plötsligt stod han i sittlådan öga mot öga med direktör Limburg.
Det var som om denne nu först vaknat upp. Han hade stått och stirrat ut i rymden och nu ryckte han till.
— Låt mig taga rodret! skrek Corpwieth.
— Vem är Ni? kanske Fan själv som kommer flygande genom luften.
— Giv mig rodret!
— Nej!
— Men vart styr Ni?
— Mot döden.
— Vad menar Ni?