— Att skandal bör undvikas till varje pris. Skriv en biljett till divan och meddela henne att ni köper de två diamanterna på smycket. Ni kan lägga in beloppet i kuvertet. Priset är godkänt på förhand.
Friherrinnan lydde hans uppmaning. Hon lade en tusenmarkssedel i kuvertet. Hotellbudet fick gå hem med brevet.
— Så är det ännu en småsak. — Friherrinnan pekade på revolvern som låg kvar på bordet där Corpwieth lagt den, liksom beskyddande halsbandet. — Vill ni icke befria mig från den där otäcka tingesten? Jag trodde jag skulle svimma när ni drog fram den. Jag kan absolut inte uthärda knallen av ett skott.
Corpwieth svarade ingenting. Han tog revolvern, siktade ut i luften och drog på trycket. Friherrinnan lade händerna för öronen.
En knäpp — och en stråle av tunna droppar gjöt sig ur mynningen. De spredo en behaglig vällukt genom rummet.
— Det är bara en ofarlig refraicheur i form av ett hämskt mordvapen, sade Corpwieth med sitt stilla, inåtvända leende. — En man av mina sysselsättningar mottar besök av mångahanda slag. Den låg på tamburbordet när jag gick och jag stack den i fickan. Krutrök hade verkligen varit illa på sin plats i er salong.
VI.
Måndagens tidningar innehöllo på en framskjuten plats följande notis:
Inställt gästspel. Den ungerska skådespelerskan Aranca Ghilka, som de senaste kvällarna med sin trupp uppträtt på Svenska teatern, har på grund av publikens ringa intresse för föreställningarna avbrutit sitt gästspel härstädes. Gårdagens representation inställdes. Madame Ghilka avreste redan på kvällen med nattåget till Petersburg.
Corpwieth hörde sig för på hotellet. Genast efter avhämtandet av hattasken hade divan visat tecken på en oförklarlig oro och givit order om att koffertarna skulle göras i ordning. När sedan biljetten från friherrinnan Stjernsvärd anlände hade hon omedelbart låtit telefonera avbud till teatern och beställa plats på tåget. Resten av dagen låg hon till sängs; hon hade sagt till att hon ej tog emot någon. Om kvällen reste hon, synbart mån om att komma i väg så fort som möjligt.