"Hustru — skulle det då vara riktigt allvarsamt?"
"Allvarsamt skall det på intet sätt bli: vi komma öfverens om att ta allting lätt, ty om vi också gifta oss på, såsom ordspråket säger, en koja och ett hjerta, så äro vi ändå ingendera obekanta med kojans verklighet."
"Det är sant!" sade Nanny leende och ännu mer förskönad af sällheten.
"Och nu är jag då…"
"… fästmö!" inföll Gottlieb, i det han jublande slöt henne i sin famn.
Och hvilken jubelfest blef ej hela denna afton i det lilla röda huset!
* * * * *
Då nyheten om Gottliebs förlofning kom till Almvik, spådde patronessan att det skulle blifva "bara eländet af alltsammans". Patron Fabian, som i hemlighet understödde Gottlieb, spådde; men längre fram, då det unga parets såväl ekonomiska som äktenskapliga lycka stadgat sig, vågade han någon gång påpeka att det fans män, som kunde vara ganska lyckliga med en fattig hustru. "Men det", svarade patronessan med eftertryck, "är intet skäl för en fattig man att ej veta skatta den lycka, som tillfallit honom i en rik hustru!"
End of Project Gutenberg's Familjen i dalen, by Flygare-Carlén Emilie