"Kors, att herr Gottlieb då blandar bort namnen!"
"Men du hör ju, mamsell Nanny, att jag icke blandar bort hennes svarta lockar med systerns bruna."
"Men, bevars, mamsell Charlotte har ju alldeles ljust hår!"
"Nå, hvad betyder det för mig, om mamsell Charlotte har brunt eller hvitt hår — jag tänker blott på den skälmska Sofie."
"Jag är säker på att herrn bara narrar mig!" utbrast Nanny och föll i ett hjertligt skratt, som hade den egenskapen att återföra rosorna på hennes bleka kind.
"Narrar dig?"
"Ja visst: mamsell Sofie är ju så allvarsam och tystlåten att väl ingen kan kalla henne skälmaktig!"
"Var du kanske icke sjelf så allvarsam som mormors psalmbok, då jag såg dig första gången?"
"Än se'n"
"Nåväl, min lilla najad, min lilla gudinna, betrakta ditt ansigte i källan der, och säg mig om du känner igen dig!"