| 1888 | 300 ton | 1896 | 279 ton | ||
| 1889 | 289 » | 1897 | 279 » | ||
| 1890 | 275 » | 1898 | 277 » | ||
| 1891 | 267 » | 1899 | 276 » | ||
| 1892 | 253 » | 1900 | 271 » | ||
| 1893 | 261 » | 1901 | 248 » | ||
| 1894 | 265 » | 1902 | 244 » | ||
| 1895 | 268 » |
Äfven andra orsaker kunna ju i någon mån ha bidragit till den starkt fallande tendensen hos den kurva, som angifves af dessa siffror, men i hufvudsak har den utan tvifvel sin grund uti minskad arbetsintensitet. Man får här en liflig föreställning om, hvilken försumpning, som skulle komma att råda uti en socialdemokratisk stat. Icke utan skäl har en sådan stat blifvit liknad vid nutidens arbetsinrättningar, där det heter: »här får man mat, kläder och husrum antingen man arbetar mycket eller litet».
Beträffande arbetarnes obstruktion (engelska »ca’canny») har amerikanska arbetsdepartementet publicerat en utredning, hvilken blifvit refererad uti Ind. Norden 1907: 309.
I brist på en sammanställning öfver genomsnittslönerna vid Preussens samtliga stenkolsgrufvor, må här en sådan anföras för distriktet Dortmund med ett arbetareantal år 1901 af 236,769.[19] Årslönen utgjorde per arbetare:
| 1888 | mark | 863:— | |
| 1890 | » | 1,067:— | |
| 1895 | » | 968:— | |
| 1899 | » | 1,255:— | |
| 1900 | » | 1,332:— | |
| 1901 | » | 1,224:— |
Vid Preussens samtliga grufvor (icke endast kolgrufvorna), med ett arbetareantal år 1901 af 482,566, utgjorde årslönen per man:
| 1895 | mark | 848:— | |
| 1896 | » | 900:— | |
| 1897 | » | 964:— | |
| 1898 | » | 1,010:— | |
| 1899 | » | 1,070:— | |
| 1900 | » | 1,138:— | |
| 1901 | » | 1,076:— |
Uti en årsberättelse öfver brunkolstjärindustrien 1906 klagas öfver den aftagande arbetsintensiteten.[20] Äfven på andra områden af den kemiska industrien, såsom sodabranchen, klagas öfver de allt mera uppträdande arbetaresvårigheterna.[21]
Belgiens förr så betydande glasindustri har blifvit totalt tillintetgjord genom kortsynta och ansvarslösa socialistledares agitation.[22]
Kroppsarbetarens sysselsättning uti de kemiska fabrikerna är till stor del af föga ansträngande art och tröttar hvarken muskler eller hjärna så synnerligen mycket, äfven om diverse gaser och hög temperatur stundom kunna vålla något obehag. Vid Rhen och antagligen äfven på många andra ställen i Tyskland finner man därför ofta, att de kemiska fabriksarbetarne ha hvar sitt lilla landtbruk, som skötes på lediga stunder och hvilket för öfrigt lämnar en sund sysselsättning äfven åt hustru och barn.