Mig luta åter mot min bädd! När raserit
Gått öfver, känner jag mig svag och orkelös.

ELEKTRA.

Minnsann för sjuklingen är kär dess hvilobädd, En rätt olustig ting, men nödig mellertid.

ORESTES.

Res mig igen, och låt mig sträcka kroppen ut. 225

KHOREN.

En kinker är den sjuke, af förlägenhet.

ELEKTRA.

Säg, om du föttren emot marken foga vill,
Och ändtlig ta ett steg? Omvexlingen är ljuf.

ORESTES.