Varför i all världen blåste de inte av tåget?
Nå, en försenad resande! Gjorde de sig verkligen besvär med att vänta på en sådan tredjeklassare? Han såg ju ut som en folkskollärare på landet, blå överrock, svart filthatt, celluloidkrage och grön kappsäck! Vad nu? Han styrde kurs på andraklassvagnen. Ressällskap, och sådant ressällskap till på köpet! Det här var en lyckad söndag. Där stod han i kupédörren, och nu gick tåget.
—Goddag, min bäste herre, goddag!
Trodde han man önskade hans bekantskap? Han tänkte kanske presentera sig, sin blå överrock, sin svarta hatt och sin gröna kappsäck! Bäst att avstyra det med detsamma. Det finns ingenting så avkylande som en kall stirrning och dödstystnad. Så där, räckte det? Nej, det tycktes inte så. Mannen med den blå överrocken lyfte sin svarta hatt med ett soligt leende:
—Ni kommer från Hamburg?
Vad fan angick det honom? Hur kunde han för resten gissa det?
—Ni är utlänning?
Vad innerst i dödsriket angick det honom?
—Jag kan se, att ni inte är härifrån. Jag känner nästan alla människor här. Jag är teologie studerande och har verkat någon tid som pastorsadjunkt, därför känner jag de flesta här.
Haha! Det var omöjligt att hålla sig allvarsam. Teologie studerande!
Verkat som pastorsadjunkt! Vad gjorde han i tåget? Det var ju söndag.
Han skulle väl vara ute och hålla aftonsång vid den här tiden.