Följande regler lemnas af den framstående svenske skrifläraren J. M. O. Påhlman och tillämpas vid hans skrifinstitut i Stockholm.
Den ställning, som bör intagas. Eleven bör intaga en ledig ställning och sitta så mycket vänd åt venster, att högra sidan af bröstet kommer midt för bordet. Högra underarmen bör endast helt lätt hvila på bordet med armbågen till fast stödjepunkt, från hvilken underarmen rör sig under skrifningen. Den högra handen får härvid löst hvila på lillfingrets spets, hvaremot den venstra hålles stadigt hvilande på bordet och så långt fram, att handen med fingerspetsarne kommer att ligga på papperet, midt för den högra. Bröstet får ej hvila mot bordet, utan bör eleven städse söka hålla sig så rak i ryggen som möjligt.
Huru pennan bör hållas. Pennan fattas på sådant sätt mellan de tre första fingrarne, att hon hvilar på långfingrets öfre nagelkant, med pennspetsen ungefär en tum nedanför densamma, och så att pekfingrets nedre del ligger på pennan, samt tummen stöder på hennes venstra sida; alla fingrarne hållas något krökta. Pennskaftet hvilar mot pekfingrets öfversta knoge (eller nästan i greppet mellan tummen och pekfingret), med öfre spetsen riktad mot högra axeln. Det fjerde fingret sluter sig något böjdt till långfingret. Blott lillfingret, som sluter sig till fjerde fingret, får med högra sidan af nageln beröra papperet. Under skrifningen åtföljer det handens rörelser och får således icke hvila stilla på papperet. Äfven bör eleven undvika att allt för hårdt hålla i pennan.
Pennan bör föras lätt och ledigt, icke vändas mellan fingrarne, utan alltid beröra papperet med båda spetsarne.
Hvad läge papperet bör hafva. Papperet lägges så mycket på sned till venster, att de raka streck, som man skrifver, då man, med armbågen som fast stödjepunkt, drar handen till sig, komma i 45 graders lutning åt höger mot raden, något som bidrager att göra stilen på samma gång ledig och prydlig.
Om skrifmaterialierna. Läskpapper eller läskplån kunna köpas i hvarje pappershandel (stationery store). Sådant bortskänkes också af affärshus i stor skala såsom annonsering, i synnerhet af försäkrings-agenter, bokförläggare och tryckare. Om Ni skrifver till den tidning eller tidskrift, Ni subskriberar på, och anhåller om några läskpappersplån, så är det mycket troligt, att Ni erhåller dem fritt.
Skaffa Er goda pennor, hellre lösa än hårda, mera trubbiga än spetsiga. Den obetydliga oljighet, som finnes på nya pennor och som hindrar bläcket att flyta jemt, kan aflägsnas genom att väta pennan med tungan, innan Ni första gången doppar den i bläcket.
Det bläck, som användes, bör vara svart, icke af någon fantastisk färg. Bläckhornet bör hållas väl korkadt, då det icke användes, för att hindra dam att intränga samt bläcket från att blifva tjockt eller genom afdunstning torka ut.
OM BREFSKRIFNING.
Som nästan hvarje person i våra dager har behof af att skrifva ett större eller mindre antal bref af olika slag under sitt lif, så är det af ganska stor vigt att vara i stånd att skrifva ett godt bref och att klart och bestämdt kunna uttrycka sina tankar. Brefskrifning kan dock icke läras genom regler eller föreskrifter. Öfning och aktgifvande på mönstergilla skriftställares brefvexling äro de bästa medlen för förkofran.