Prosten
(afsides)
Jag blir alldeles rådlös för henne. — (högt) Anna lilla, vill du inte följa med mig till prostgården och förströ dig några dagar? Vore inte det roligt, säj?
Anna.
Skulle jag gå bort på sjelfva bröloppsdagen? Tänk, om brudgummen komme emellertid? Jo, då stode jag der vackert!
Prosten.
Kära Anna, låt bli de der tankarna. Du har ju ingen brudgum; du skall inte stå brud i dag.
Anna.
Säjer du det? Åh, du vet inte. — Kom, ska’ vi fara ut på sjön och söka efter honom. Han kan inte dröja längre, då han ser, att jag kommer honom till mötes. — Ro mej ut i den der båten, kära du. Du sa’ ju, att du var min vän?
Prosten