I Herrans namn, hvad är det för ett larm här? — Vördig herr Prost, säj, säj, har nå’n olycka skett?
Jan.
Se der är Lisa med! Ha! — Annika ligger för döden, hon, men du lefver och mår väl. — Hörde du inte, att Erik din ligger på sjöbotten? — Hå, det är lustigt! Dansa nu på bröloppet, mor Lisa!
(Han dignar maktlös neder.)
Lisa.
Det är Guds straff öfver oss, Sven!
(Hon sjunker på knä bredvid Sven. Rop bakom scenen. Paus.)
Prosten.
Ja, det är Guds straff öfver er alla för er långa osämja. Finner ni det icke ännu vara tid till försoning?
Sven