(reser sig upp)
Herr Prost, bed godt för mej, syndiga menniska; jag är skuld till barnens död. — Förlåt mej, Jan, och var min vän!
(Ånyo buller bakom scenen.)
ÅTTONDE SCENEN.
De Förre. BRUKSPATRONEN kommer hastigt in.
Brukspatronen.
Gud vare lof! Erik och Anna äro vid lif — de äro räddade!
(Jan och Lisa springa upp.)
Alla.
Gud vare lof!