Hejfilinkeli!
Så gla’ och lusteli’.
Då mötte han den mön i rosendelund:
”Nog kan jag bli din, sa’ flickan; —
Nej, nej, nej, nej, nej!
Min blir du väl ej,
Nu har jag en ann’, sa’ gossen.
Anna.
Hahaha! det var riktigt rätt gjordt åf gossen, kära Anders. Men flickan bar sej också bra dumt åt, du. På det lilla viset skall det promt inte gå med mej, inte. Neej, jag ska ha det ungefär så som det står i en ann’ visa om en jungfru, som knep sej inte mer och inte mindre än en Adelsman, du? Vill du höra den visan, du?
Anders.