Försvara dig, du bof! Jag gälda vill De trenne skotten med ett enda tag.
KRASINSKY.
Om Eder plit för Er har något värde, Så se med lugn derpå ännu en gång: Det är den sista, Ni kamraten skådar.
STENBOCK.
Du sjelf ej sol och stjernor mer skall se.
KRASINSKY.
Ej dessa äro mina ögnamärken.
Krasinsky slår, — efter några få tag —, värjan med jättekraft ur Stenbocks hand, så att den kastas långt inåt skogens mörker.
STENBOCK.
Det var ett björnatag! Bland hundra männer, Jag redan frestat, ej jag funnit än En arm, så styf som er. Vi ska' bli vänner!