Så ung jag är, jag annat sett än du. — — Gå medlertid, du gode, sakta hemåt. Vi unge skola på de lösta vågor Vår lycka söka.
TJENAREN.
Dröjen icke länge, Jag Er besvär, vid allt hvad heligt finnes.
Han går.
SCEN III.
Johan Fleming. De Vijk.
DE VIJK.
Den gamles mening vill du följa, Johan?
JOHAN FLEMING.
Kan du betvifla, att jag ville det? Men jag det icke kan. Som brottslingen, Emellan hästar sliten, slits min själ. Min moder gjuter sorgetårar, och Jag får ej byta dem i glädjens. Det Är dock för rysligt. Om du visste allt!