En annan gång råkade andre styrman i envig med en matros och då jag ilade till hjälp fick jag plötsligt bakifrån ett slag med en spake, så att jag döfvad föll ned på skansluckan.

Provianten var skämd, "bisketten" begynte "lefva" och vattnet smakade äckligt, knorret steg stund från stund.

Herran vete hvad det blifvit af oss, om icke vi igen blifvit undfägnade med en storm, hvilken visserligen till en början dref oss ur kursen, men sedan vände om till vår fördel, och för fulla babordshalsar fingo vi en vacker, solig morgon Afrikas höga kust i sikte ungefär vid 17 Greenwich longitud och 30 Sydlig latitud.

Vi kryssade nu några dagar upp mot Port Nolloth, hvars skimrande kopparrika bärg redan lyste i fjärran. Dock "Hast Du mir gesehen!" En ihärdig frisk kultje blåste emot, och då lasten till Nolloth var obetydlig, beslöt kaptenen vända om och styra kosan på Goda Hopps udden. Hvilken angenäm färd var det ej! En ren lustfärd långsmed Afrikas här och hvar synliga kuster.

Nattetid lyste hafvet med fosforglans vida ikring. Infusorierna bildade emellanåt långa slingrande eldrep. Om dagen seglade nätta, vackert färgade musslor sirligt förbi oss.

Oräkneliga skaror nyfikna tumlare-delfiner kommo rusande genom vågen långt ifrån. Flygfisk-svärmar flögo upp, skrämda af bruset kring skeppsbogen.

Vildändernas falanger sågos högt uppe i skyn och snåla kapdufvor och andra hafsfåglar kretsa oafbrutet öfver kölvattnet, i hvilket ett par unga hajar uppehålla sig.

En dag visade sig på afstånd hvalar och slutligen fingo vi njuta af anblicken utaf den majestätiska albatrossen.

The Captain förströdde sig med att skjuta på dem. Mig skulle detta ej varit i smaken om jag äfven bommat mindre ofta än han!

Under hela oceanresan hade vi på sin höjd fått sikte på 3 à 4 stycken seglare, ehuru väl 100,000 hvarje stund plöja hafvet, nu syntes de däremot hvarje dag. En kväll kort efter mörkrets inbrott signalerade utkiken "Light under portbaw" och vi blefvo i tillfälle betrakta en af Sir Donald Currie & C:is ståtliga första klass passagerarebåtar — jag tror det var Hawarden Castle — som rikt eklärerad ilade förbi oss. Sådana fartyg ha en större farhastighet än våra bantåg.