Färd till Khanka i öknen. Fastans början. Amrus moské. Pashans divan. Tailons moské och berget Gujushi. Gujushi-moskén. En khatme. Ramadans slutfest (stora Bairam). Procession med Kisveh och Mahmil. Möte med en Kinesare. Bref af den 30 oktober 1844.

VI. Afdelningen: Resa till öfra Egypten och Nubien.

Sujut eller Siut. Luksor och Karnak. Grafdalen. Byn Mansorijeh. Nilkatarakten vid Assuan. Ön Philae. Kolosserna i Abu Zembel. Vadi Halfa ooh Abu Sir, resans ändpunkt. Sebu. Dakkeh. Dandur. Kalabshe. AsBuan. Ombos. Edfu. Esne. En nyårsdag hos Lepsius. Kenneh. Minjeh. Sakkara-pyramiderna.

IV. Afdelningcn.

Färd till Barranijeh och Tanta.

1844.

Dagb. d. 6 Juli.

Vi uppstego före solen, gjorde vår morgonbön, drucko kaffe, gingo sedan ut på bestyr och köpte upp allehanda för resan. Slutligen efter 'asr packade vi vår säck på en åsna och satte oss sjelfva upp, shekhen på säcken och jag på en annan åsna; så begåfvo vi oss af till Bolak och satte oss der ner på sanden. Shekhen sökte båt, men fann ingen; vi foro derföre öfver till Embabe, fingo der, efter litet krångel, en båt som skulle föra oss fram, och begåfvo oss på väg närmare 'esha, sedan vi likväl en stund väntat på att den starka nordliga vinden skulle något lägga sig. Vi rodde hela natten i det vackraste, ljummaste väder, och senare på natten äfven i klart månsken. Jag sof dock godt mest hela natten om bord på vår lilla båt, vaknade blott några få gånger och betraktade den vackra himmelen.

Juli 7.

Hunno om morgonen fram till Manjal el'aros, der vi drucko kaffe på stranden hos en gammal gumma, som hade slagit upp tält och plägade resande med kaffe. Här togo vi åter 2 åsnor, redo upp öfver den vackra, men släta Nildalen, till shekh 'Alis födelseort Barranijeh, och togo in i hans hus derstädes, hvilket såsom alla andra hus i byn och hos alla fellaher öfverhufvud, var uppfördt af gråa tegelstenar och till en del af blott hopknådad mull och halm. Gården är ganska liten, dock större än vanligen i Kairo. Från den stiger man omedelbarligen på ett trappsteg upp i en förstuguqvist, som till hälften är täckt af ett till fall lutande skygge af vass eller säf. Denna förstuguqvist är platsen der alla besökande emottagas och sitta. Hela förmiddagen kommo och gingo folk, de vanliga artighetsorden, såsom tajibin, salamat, vahashtinna &c. upprepades ända till leda och afsmak, och såsom annorstädes på landet var umgänget här mera tvunget, med värre etikett än i Kairo. Man hemtade oss slutligen att äta och vi gjorde ett dugtigt middagsmål. De besökande hade till största delen lagfrågor att afgöras, mest rörande äktenskap och skilsmessor. Shekh 'Ali, som här tyckes stå i stort rop och anseende, afgjorde dem genast och lätt. Sedan de besökande alla småningom lemnat oss i ro, lade vi oss att hvila. Jag tog min plats inne i rummet innanför förstuguqvisten. Det är byggdt af samma material, tegelsten, i form af en kobba eller halvklotformigt hvalf, med golf af någon sorts bruk. Intet fenster, blott en liten rund öppning midt i hvalfvet. Dörren förfallen, sönderbruten och svart bränd af rök från den midtemot uppförda ugnen. För öfrigt öfverallt på golfvet fullt af provision, såsom durra, bönor, bröd &c. isynnerhet var rummet öfverfullt af flugor, som gåfvo mig ingen ro att sofva, hvarföre jag steg upp och skrifver nu detta på min portfölj, stödd på mina knän. Vid 'asr kommo alla besökande åter tillbaka, sedan de lemnat oss ro från dohr till 'asr, och nu upprepades de vanliga artighetsbetygelserna. Rättsökande kommo äfven med sina lagfrågor och vi suto ett sällskap af omkring 10 personer, liksom nämndemän med shekh 'Ali till domare. Han var särdeles färdig med hat el ma'lom, här liksom i allt handlades och prutades, och jag fann det slutligen högst osmakligt och uselt. Med mig började man nu äfven rådgöra i medicin, sedan de af shekh 'Ali fått höra att jag egentligen var medicus, och nu fanns folk med alla möjliga sorts krämpor. De tröttade alldeles ut mig med sina frågor; men med den bästa vilja och bästa förmåga skulle jag ändock ingenting kunnat uträtta nu, då jag var alldeles utan medikamenter. Jag gick ut och satte mig på den lilla begrafningsplatsen; men äfven här kommo några sjuka och pratade med mig. Sedan jag åter kommit tillbaka in, började man qvestionera mig om mitt land. Jag berättade att nära min hemstad var ett land der på 3 nätter under midsommarn solen ej gick ned. De förundrade sig högeligen häröfver och ville ej tro mig, men shekh 'Ali, som jag förut underrättat härom, styrkte min berättelse dermed att härom vore nämndt äfven uti deras Fikh -böcker och att bland Herrans under detta ej vore större, än undret att ett land gåfves der alla qvinnorna voro fullkomligen vackra qvinnor, men alla karlar hade hundskapnad, och barnen föddes flickor till flickor och gossar till hundar. Man yttrade härvid ingen förundran, blott ödmjuka fromma utrop till Herren, såsom: subhan alkhaliki &c. Härefter qvestionerade man mig mycket om huru man gjorde med de dagliga fem bönerna och Ramadan-fastan, då solen aldrig gick ner eller då, såsom i mitt hem, natten räckte blott 3 à 4 timmar. Till min lycka kunde shekh 'Ali svara dem tillfredsställande på dessa frågor och sålunda slapp jag ur klämman. Såsom de hade gjort om middagen, så hemtade de äfven nu till aftonen mat åt oss, och vi gjorde ett dugtigt mål i stort sällskap. De suto derefter ännu länge och pratade, men jag var sömnig, lutade mig och slumrade bort ifrån dem. Sedan de gått bort lade shekh 'Ali och jag oss ordentligen att sofva i förstuguqvisten under bar himmel.