Viljen I genom Guds nåd bevisa denna tro i edert lefverne och alltså vandra värdigt Kristi evangelium i kärlek till Gud och till eder nästa?
Svar: Ja.
Viljen I därför, med Guds hjälp, under vaksamhet och bön bruka Guds ord och söka eder Frälsare i hans heliga nattvard?
Svar: Ja.
Sedan dessa frågor äro af barnen samfält besvarade med ja, säger prästen:
Älskade barn! Inför Gud, den allvetande och allestädes närvarande, hafven I nu med egen mun aflagt eder bekännelse, och förklarar jag härmed, att I ägen tillträde till Herrens heliga nattvard, i Guds Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Herren förläne genom sin nåd att hela edert lif och alla edra krafter må vara helgade till hans vilja och tjänst i Kristus Jesus.» (Här falla barnen på knä, hvarpå följa böner o. s. v.)
Konfirmationen är — rättsligt sett — en fullkomligt frivillig sak hvartill ingen kan tvingas, och detta gäller för alla, vare sig de tillhöra statskyrkan eller ej.
Önskar någon konfirmeras eller endast deltaga i konfirmationsundervisningen (den s. k. nattvardsläsningen) måste detta ske i den församling han tillhör, såvida ej godvillig öfverenskommelse om anlitande af annan präst kan vinnas. Konfirmation behöfver ej nödvändigt ske i »läsåldern»; den kan likaväl erhållas vid vuxen ålder.
Konfirmation jämte nattvardsgång har i medborgerligt hänseende endast en kvarstående betydelse, nämligen att vara villkor för inträde i statens folkskolelärareseminarier. För inträde i andra skolor eller yrken är däremot hvarken konfirmationsundervisning, konfirmation eller nattvardsgång numera något villkor.