Hvi ser jag dig ej mer i lunden och i hagen?
TÄRNAN.
Derför att löfven gulnat, ängen ligger slagen.
YNGLINGEN.
Känslan förblir nog varm, fast himmelen blir mulen.
TÄRNAN.
När sommarns blommor vissnat, säges den bli kulen.
YNGLINGEN.
Hyddan är varm och egen, blif dess ordnarinna.