Han öfversatte Svebilii katekes till finska, och den lär i Finland användts ända till våra dagar.
Generallöjtnanten frih. Henrik Magnus von Buddenbrock och hans sorgliga öde är bekant af hvarje om än så kortfattad lärobok i svensk historia. Han föddes i Livland 1685 och var af gammal härmästaresläkt. Mot hans order inlät sig hans underbefälhafvare i den olyckliga striden vid Villmanstrand den 23 augusti 1741. Generalen fick bära ansvaret och blef det andra politiska offret under frihetstiden. Han ingaf en nådeansökan att bli skjuten af soldater, men präste- och bondestånden bestämde, att han skulle öfverlämnas åt bödeln. Han halshöggs den 16 juli 1743.
Många historiska namn anföras i denna bok, och våra biografiska notiser skulle få alltför stort utrymme. Vi vilja därför sluta, sedan vi anfört ännu ett namn, namnet på den måhända äfventyrligaste af karoliner.
Johan Stenflycht började sin sagolika krigarbana under namnet Segersten. Han var 1691-1697 i kejserlig tjänst i Ungern, men blef 1701 en af Carl XII:s bussar, då han ingick vid Östgöta kavalleri. Sedan han med anledning af en duell 1706 måst taga till flykten, utbytte han sitt namn Segersten mot Stenflycht. Hans krigarbana föll utomlands, och underbara bragder berättar historien om honom. Än anförde han friskaror, än statstrupper. Han var generalmajor i Holstein och innehade samma rang hos kung Stanislaus. En annan titel var fransk generallöjtnant. Han var slutligen öfverkommendant i Hamburg. Den omtalade duellen höll honom länge landsflyktig från hemlandet. Den orolige krigaren fick emellertid dö i Sverige 1758.
Fotnoter.
[1] Nu Myntgatan.
[2] Nu kanslihuset.
[3] Brännvin på körsbärskärnor.
[4] 1874.