Tacksäijelse, om thet sigh skicker
Så dristigt hoos obekända
Sigh ställa, mycket kan hända.
Circ.
Tu sköna Nympha är behagligh,
Blijf migh en Wen altijdh dagligh,
Migh behagar tin skön gestalt,
Tin sedigheet och öfwer alt.
Apelles ey conterfeger
Then sköne skapnat som tu äger:
Som Stiernor tin ögon Skijna,
Ansiktet Rubiner fijna.
I hwar tin kind är en Roos rödh,
Aldrigh borde tu blifwa dödh.
Aff titt taal hiertat kitlar;
Medusa gulhåår här glitrar.
Tin mun är sötare än Socker
Tin fingrar är små Gulddocker;
Som Hesperus pä Himmelen ståår
Pryda tigh Läppar och ögnehåår.
Tin hals är som hwijt Elphenbeen,
Brysten som Alabastersteen.
Som Nächtergaal klingar tin Röst,
När tu talar får iagh stoor tröst
I titt kött pryda tin senor,
Rödt silke äre tine små ådror;
Händer, Armar, alla Lemmar,
Aff stoor skönheet thet alt glemmar.
Ehwar tu träder strax en Roos
Yprinner, Som een skön Turkoos.
Jupiter aff Calistonis
Skönheet betogs och Junonis;
Men tu är fast mycket Skönare;
Ey war Dido prächtigare.
Paris han Venus tildömde
Äplet, och Minervam glömde:
Men om thet efter min dom ginge,
För alla tu Guldäplet finge:
Ty tin Skönheet migh behagar
Såsom hände fordom dagar,
Att Eyryale alla beweekte
Och Sthenyo, när Ögon leekte.
Hercules för Dejanira,
Pelops för Hyppodamia,
Æneas för Lavinia,
Vtstodo fältslagh, för än thee
Them finge, thetta märk och see!
Medh Löpande Hippomenes
Atalanta han wan, man läss;
Sä will iagh medh en Starck Hielte
Fäckta om tigh, fast han migh fälte.
Laertes han köpte sin brudh
Euryclea efter påbudh,
Wore tu så för fint guld faal
Köpte iagh tigh med liufligt taal.
Och Amor tu är så hätsk och gram
Som Enceladus geer tu flam.
Om tu neekar iagh förkalnar,
Som gräss aff Solen förfalnar.
Tå Anaxarete hon försköt
Iphis, han strax sitt lijf vtgöt;
Jagh troor thet samma om migh talas,
Om iagh ey aff tigh hugswalas,
Altså Cupido Bogan spänd,
Medh kärleek tu Jungfrwn vptänd.
Hade iagh Apollos Skäckta
Jagh tigh sköte att intet häckta;
Doch intet felt, som honom förtröt,
Tå han Cyrenes för Daphnes sköt.
Ach saligh then dagh vprunne!
Om iagh tin kärlek här wunne.
Cupido.
Jagh skiuter nu medh min bogha,
Tu skalt känna kärleks Logha,
Doch thetta iagh tilkenna gifwer,
På sidstonne hon falsk blifwer.
Virgo.
Hwadan kom thet Venus swäfwar,
All min kropp aff Kärleek bäfwar!
Jag tänckte som Orithia
Och Electra migh ey befrija;
Men nu skiutas kärleks Strålar,
Jagh fångas aff Elskogs pålar.
Ingen Jungfrw så kysk finnes,
Vthan hon aff kärleek winnes.
Juno, Rhea äre Gudinner,
Cupido them bådha hinner.
Fast wij subtil ära i taal och lagh,
Medh Venus tappa wij doch fältslagh,
Troo migh iagh haar thet försökt bäst,
Venus är een oroligh gäst:
Ty hon kan mootstå hans snara,
Therföre will iagh tigh swara:
Skulle nu icke tin sedhigheet
Beweeka migh till kärligheet,
Wore Hiertat en hård Demant
Jagh är tin tröst och edla pant
Marpessa hafwer Ida vtwalt,
Försköt Apollo när thet galt:
Altså för någon Vngerswen
Wälier iagh tigh till bäste wen.
Vti Tiugu Åhr Penelopes
Span och Wäffde för Vlysses.
Ems på Leander tänckte:
Ty för hans dödh hon sigh dränckte.
Helena sina ådror vpslogh
För Paris och sitt Lijf borttogh.
Cleopatra Antonius
Alcestis sin Wen Admetus,
Elskade och vtaff Hiertans grund;
Så kär äst tu migh vti all stund,
Blifwer tin Wen vti Ährligheet,
Här är min Hand medh sedigheet
Doch ey otrohet emoot migh haff,
Som Jason Medea öfwergaff,
Gör tu thet, iagh medh Porsia
Kortar mitt lijff och Pantea.
Circ.
Haff tack Jungfrw för Liufligh Swaar,
All frögd migh thenna stund tilbaar.
Medh migh Paeana nu siunger
I Nymphae medh Engla tunger!
Om tu mitt Lilla Hiertekorn
Kommo vthi nödh, ia dödzens torn;
Som Orpheus sin Wen bäste
Eurydice, iagh tigh frälste,
Thenna guldkiäd för min skull bär,
Tänck vppä migh fierran och när.
Tolf Gylden geer iagh tin pijga,
Wår Kärleek skall hon förtiga.