3.
Som Diuren aff glädie springa
Emoot Sommaren blijdh,
Ty them kan tå ey tvinga
Winterens hårda tijdh;
Altså tu migh och hugswalar
När tu liufligt medh migh talar
Min Sorg förswinner bort.
4.
Herrans ord tröstrijkt sjna
Aff tigh och dyrkas högt,
Ja til Kyskheten fijna
Är och titt Hierta bögt;
Sedigt tu tigh Modererar,
Tin tienst och Accommoderar
Efter hwars Dignitet.
5.
När iagh och Skodar lenge
Tin Snälheet vndrar migb:
I taal Swaar och omgenge
Är tu allom liufligh,
Tit Gemöte migh behagar,
Tin Gestalt och alla dagar,
Dägligh är tu försan.
6.
Tina dygder vtföra,
Kan iagh ey Hiertans kär,
Doch wil iagh them kundgöra
Korteligh, mark nu här:
All sedigheet som kan falla
Aff Damer och Jungfrwr alla
Är tu begåffwat medh.
7.
Jagh märker och begrundar,
Ach tu fijne Coral,
At nu snarligh tilstundar
Then tijdh iagh reesa skal.
Lät migh tin kärleek doch winna,
En stadigh wen hoos tigh finna,
Ehwar wij mötas åht.