[82] Horat. Satir. lib. II. v. 4.
[83] Flögel, Geschichte des Groteskekomischen, 159-167. Alt, 415-417. Lenient, 429-432. Om det gräsliga ofog som bedrefs i kyrkan vid denna narrfest, säger Du Cange (Glossar. med. e. inf. lat. voce Kalendae): Divini ipsius officii tempore larvati, monstruosi vultibus aut in vestibus mulierum aut leonum vel histrionum, choreas ducebant, in choro cantilenas inhonestas cantabant, offas pingues supra cornu altaris juxta celebrantem missam comedebant, etc.
[84] Lenient, La satire en France au Moyen age, pp. 432, 433.
[85] Lenient, a.a., 433, 434. — Alt, a.a., 418. — Flögel, a.a., 167-170. Sistnämde författare omtalar ytterligare många andra farcer vid kristna fester (sidd. 170 o. ff.). Man försökte att genom stränga förordningar göra ett slut på dessa kyrkan vanärande upptag, men först långt in på nyare tider synas de fullkomligt hafva upphört.
[86] Magnin, a. a., XI.
[87] Jmfr Magnin, a. a., XV. — Wolf, a.a., s. 365.
[88] Freytag, ehuru icke underkännande den romerska bildningens stora inflytande, anser att Germanernas sceniska spel uppstått ur en sammansmältning af nationela och kristna elementer, s. 10 o. ff. Dock bör det icke lemnas onämndt, att Rydqvist i sin sakrika och grundliga afhandling om "Nordens äldsta skådespel" söker bevisa att medeltidens folk-theater hos nationer af germanisk härkomst hufvudsakligen bestod af elementer från den romerska antiken. Se Skandia, 7:e bandet, s. 197-202.
[89] I detta afseende förtjenar att anföraa hvad Otto von Freisingen i sin krönika yttrar om tillgången vid kejsar Henrik II:a af Tyskland förmälningsfest: "Quumque ex more regio nuptias Inglinheim celebreret, omne balatrorum et histrionum collegium, quod, ut assolet, eo conflexerat, vacuum abire permisit, pauperibusque ea, quæ membris Diaboli subtraxerat, large distribuit." Se Alt, anf. arb., 401, 402.
[90] Freytag, a.a. s. 18 o. ff. — Rydqvist, anf. st., sidd. 177, 184. Ihre (Glosa. Suiog. I. 665) lemnar oafgjordt om ordet "görande" bör härledas ur göra, hvarigenom det blefvo liktydigt med aktör, eller ur det isländska gä, som betyder glädje. Rydqvist hyllar förstnämnde härledning, men Ihre ansluter sig närmare till den sednare, helst "gärande" och "lekare" befinnas använda såsom synonymer. I hvardera fallet torde dock gärande betyda en kringvandrande gyckelmakare, kanske med bibegrepp af en gästande. Se härom närmare Ihre, l.c. pp. 664, 665.
[91] Rydqvist, Nordens äldsta skådespel, passim. — Till ytterligare upplysning i saken må anföras: Glossariis IX et X sæc. nonnulla nomina istorum hominum germanica insunt, ut sangari sive singari cantor, svegelari tibicen, fidelari, fidicen, trumbalari tympanista, sprangari, saltator, salsari saltator, scirno scurra, goukalari joculator, germinari incantator. Lodder cum nota quadam homo vagus nominatur, ita ut ex ipsa copia verborum id genus hominum notissimum et divulgatum fuisse intelligatur. Freytag, a.a, 18, 19.