[122] Magnin, les orig. du théâtre mod., XXIII-XXIV.
[123] Pruts, a.a., s. 16.
[124] Wolf, a.a., 568.
[125] Alt, 393, 394. — Utom af do borgerliga skråen, oppfördes andeliga dramer äfvcn af andra korporationer, såsom t.ex. af de studerande vid universiteterne, hvilka i medeltiden voro ett slags religiösa samfund, samt af skol-elever. La Harpe, VXI. p. XVII. Gervinus, 6. d. deutsch. Dicht. IL 359.
[126] Le Roy, a.a., 131. Sismondi, I. 334.
[127] Voilà le monument le plus ancien d'une sorte de Constitution regulière doncée au théätre. Villemain, a.a., p. 228.
[128] Lenient, p. 337. Le Ror har genom text-kritik och andra undersökningar kommit till dea öfvertygelse, att man uti ett manuskript, som har till öfverskrift "La passion de Iesu Christ, en rime franchoise", äger i behåll samma mysterium som "confrères" uppförde i Paris. Le Roy, pp. 131 ff., 161. ff.
[129] Lenient, p. 337. Le Roy, p. 115.
[130] Ibland sådana långa skådespel må omnämnas "la Passion en vingt journées" och samma mysterium "en vingt-cinq journées." Det sednare uppfördes i Valenciennes år 1547, och var författadt af en Roland-Girard, "clercq du Béguinage en ladite rille, et fabricateur par son art rhétorical de toutes les dites vingt-cinq journées." Le Roy, pagg. 128-130.
[131] Saint-Marc Girardin, Du drame religieux en France. Se Rev. d. d. M. 1858, t. XIII. p. 207.