[152] Magnia, les orig. 3. th. mod., XXX, XXXI.
[153] Les clercs de la Basoche, som gåfvo dessa skådespel, privilegierades väl redan år 1303, men befinnas först på den i texten uppgifna tiden hafva begynt uppföra sina "Moralités." Se Magnin, uti Journal des Savants 1846, pag. 549. — Dessa "Clercs de la Basoche", hvilka man anser vara moraliteternas egentliga uppfinnare, voro unga jurister och rättsbiträden åt prokuratorerne och advokaterne i Paris. Såsom en priviligierad dramatisk förening, bildade Basocbisterne ett gille, hvars hufvudman benämndes "Roi de la Basoche." Benämningen "la Basoche" härledes från basilica såsom pretorns tribunal först kallades. Sismondi, I. 344. Alt, 395. Lenient, 335.
[154] Jmfr Hegel's Aesthetik, III. 487, 490.
[155] Jmfr Gervinus, Shakespeare, I. $1, 82.
[156] Jmfr Alt. 398. Haee, 43.
[157] Alt, 395. Lenient, 338, 339. Uti moraliteterna förekomma stundom personer med latinska namn, såsom af det ofvanstående synes. Andra dylika allegoriska personer äro Caro, Mundus, Demonia. Lenient, 337.
[158] Alt, 395, 396.
[159] Lenient, 338.
[160] Alt, 396. Hase, 44, 46. Flögel, IV. 198-200. Uti medeltidens sednare så väl mysterier som moraliteter förekomma ofta scener i form af en juridisk process. Så t.ex. då den syndiga mensklighetens sak utageras inför den Högstes thron emellan Rättvisan och Barmhertigheten, hvarom förut blifvit nämndt. Då rättsväsendet vid den feodala statens förfall uppstod, erhöllo juristerna ett vidsträckt inflytande, äfven i litterärt afseende. Och emedan dramat samtidigt begynte utbildas, är af ofvan antydda skäl förklarligt huru t.ex. clercs de la Basoohe, hvilka voro idel jurister, kunde blifva moraliteternas egentliga upphofsmän. Dock hvad särskildt processformen i dramat vidkommer, bör densamma icke ensamt tillskrifvas juristerne. Äfven scholastikernes disputationer innehålla något likartadt. Och för öfrigt låg ett sådant betraktelsesätt i tidens hela anda. Jmfr Gervinus, Gesch. d. deutsch. Dicht, II. 373, 374.
[161] Alt, 397, 398. Lenient. 338.